Bex's blog

myter genus kod

Finns det intelligenta programvaruutvecklare?

2018-01-13 12:22

Som programvaruutvecklare har vi privilegiet att arbeta med våra huvuden, och får ofta möjlighet att känna oss smarta och kreativa. Där inte alla förunnat att ha ett sådant arbete. Ofta får jag dock en känla av att vi programmerare tror att vi är mer intelligenta än andra, och det tror jag inte är sant.

I artikeln Links between the personalities, views and attitudes os software engineers av Feldt et al undersöker författarna mjukvaruutvecklare med personlighetstest baserade på fem faktorer (ibland kallade "the big five"), och undersöker bland annat hur dessa uppmätta mjukvaruutvecklarpersonligheter skiljer sig från den generella populationen. En sådan skillnad hittar de naturligtvis.

När vi som utvecklare menar att vi är intelligenta så har vi säkert i allmänhet rätt, men att vi skiljer oss från den generella befolkningen innebär inte att vi är mer intelligenta eller logiska, eller har andra personligheter, än andra utbildade yrkersverksamma människor.

I vår branch finns en intelligenskult som jag tror i grund och botten är skadlig. Dels för att det får oss att arbeta på fel sätt, men också för att vår uppfattning om vad intelligens är och hur den ser ut och yttrar sig inte sällan bygger på felaktiga antaganden och missuppfattningar, och därför exkluderar element som vore viktiga för oss att ta hänsyn till.

myter

Kod är för maskiner

2017-08-17 15:42

Vi programmerare, mjukvaruutvecklare, mjukvaruhantverkare, har en mytbildning om oss själva. Det är myter som får oss att känna oss starka och speciella. Vissa av dem är tyvärr tämligen destruktiva och hindrar oss både som yrkersverksamma individer och som branch. Jag skulle vilja titta närmare på några sådana myter och rannsaka dem, och jag skulle vilja börja med uppfattningen att vi skiver kod för maskinernas skull. För det gör vi inte.

Den här myten är uråldrig, den är från tidernas begynnelse, Epoch. Kod skrevs på hålkort som maskinkod, och kördes av maskiner som styrdes av andra människor, i andra rum än kodslagarna. Om något gick fel fick man börja om, med ett nytt hålkort. Minnesramsor uppfanns för de olika instruktionerna - assembler. Så småninom kunde koden lagras elektroniskt - och något viktigt hände. Kod kunde plötsligt läsas, förstås, utvärderas och rättas om den inte fungerade som tänkt. Programmeringsspråk uppfanns och kod fick viktiga nya egenskaper: läsbarhet, underhållsbarhet, rättningsbarhet. Kod blev plötsligt ett sätt att kommunicera, människor emellan, om vad det var vi ville att maskinen skulle göra, men samtidigt på ett sätt som maskinen kunde förstå. Av den anledningen är den viktigaste egenskapen hos kod vi skriver hur väl den beskriver vår avsikt för en annan människa. Kod som fungerar kommer förr eller senare att falera på grund av yttre förändrigar i krav eller omgivning, men läsbar kod kan rättas och anpassas.

myter kod